Mouziee - Allt sker av en anledning

   Nu har jag tänkt länge och väl på om jag verkligen skall lägga upp det här inlägget då det egentligen är väldigt personligt och jag brukar aldrig skriva personliga saker i min blogg. Nu gör jag det ändå så slipper jag kankse förklara för en del iallafall vad felet är på mig.

   Som jag skrivit på facebook och även här i bloggen så harjag ju beklagat mig över min huvudvärk jag haft sen i onsdags. Imorse fick jag nog när jag vaknade av en sådan smärtattack att tårarna bara sprutade. Ringde till sjukhusrådgivningen och de tyckte jag skulle bege mig till sjukhuset. Jag tog faktiskt bilen så dum som jag var eftersom Jari måste stanna hemma med Thilda, inte direkt lätt att hitta barnvakt klockan halv 6 på morgonen.

   Väl framme var det dags att berätta mina små symtom. Huvudvärk, denna förbaskade huvudvärk. Det känns ungefär som om någon skär med knivar i huvudet på mig, som om man är bakfull och det pulserar till i huvudet som går över när man lägger sig ner. På mig var det alrig så enkelt dck för den pulserade känslan bara ökade minut för minut kändes de som.

   Det blev en hel del tester, väntan på läkare som utförde ännu mera tester (antar att de ville kolla om min motorik fungerade som den skulle eftersom jag fick peka och hoppa och dona). Efter det blev jag skickad till röntgen så jag har fått gjort en cat-scan idag.

   Sen kom väntan, jag fick inget smärtstillande så jag kunde sova så jag fick ligga i min säng med smärtor i två timmar innan en läkare kom. Då är man lagom skakis för man känner att ska det ta två timmar för att kolla mina röntgen plåtar som kommer upp på en dataskärm på tv sekunder då är det något allvarligt.

   Nepp, ingen blodpropp som de tyligen letat efter allt såg bra ut förutom en sak. Jag fick den här huvudvärken i onsdags och enligt mig så kom den väldigt plötsligt. Vilket läkaren tyckte var underligt, särskilt med tanke på att jag ej är allergisk eller varit förkyld. För jag har nämligen en gigantisk inflammation i huvudet. Har aldrig hört talas om detta men jag har tydligen det och det gör så att saker och ting sväller i huvudet därav den otroliga smärtan man får.

   Så nu är det sängen som lockar för mig, 3 tabletter som skall tas 4 gånger om dagen plus näsdroppar och ett slags pencillin som tas på fastande mage emellan, 3 gånger per dag. Nästkommande vecka måste jag ta det lugnt och inte anstränga mig.

   Nu är då min stora fråga, hur i hela friden skall jag kunna klara av mina studier? Jag är lite sliten och ser ut som en uppsvälld citron som legat i vattnet för länge med mina ögonlock som är tredubbla efter dagens strapatser. En dag i taget får jag ta och verkligen hoppas att jag fixar det här, har inte tid att vara sjuk nu. Har dock detta på papper så utifall att jag ej klarar av att resa till Stockholm dagligen så skall jag kunna ta igen studierna, i höst! Det har jag ju ingen lust med. Men en dag i taget jag är en envis sate.

   Nu vet ni iallafall, eller ja ni som orkat läsa allt detta. Nu ska jag tycka synd om mig själv och vänta på att familjen kommer hem så jag kanske får prata lite med Thildaom nu mitt exploderande huvud går med på det vill säga.

   Detta skall bli ett äventyr!