Mouziee - Allt sker av en anledning

   Nu är jag irriterad mycket irriterad och inte har jag den minsta lugn i kroppen efter gårdagens möte på mödrarvården. Tror dessutom att jag ställer mig i försvarsposition så fort jag känner att något går emot mig, så jag är lite känslig just nu ni får ha överseende med det. 

   Jag önskar att livmodern ökat i längd och passa kurvan för jag har ingen lust att ligga på förlossningen igen och vänta på provsvar som tar en evighet. Hoppas bara de säger att jag har en liten men frisk bäbis och inte att den får för lite näring ifrån mig vad jag än gör. för jag vill gärna ha den kvar i magen ett par  veckor till.

   Det gör inte saken bättre att man drömmer mardrömmar om att den klarar sig bättre utanför mig så de får göra kejsarsnitt. Det är ju ett av alternativen men barnmorskan sa att jag självklart inte skall ställa in mig på det för det är en lång väg dit och vi har inte ens mätt magen ännu samt att de på förlossningen har ju faktiskt sagt att barnet är friskt och att flödet i navelsträngen sett bra ut men oroad är jag endå just nu. Jag menar att säga att man inte skall tänka på något sådant är som att säga till Picasso att han ej skall måla.