"Vår" livs historia.

   Man brukar säga "Man vet inte vad man har förens man har förlorat det". Även jag gjorde det sen en dag träffade jag J och det ändrades till "Man vet inte vad man har förens man har träffat den rätte"

   För 4 år sen visste jag inte att jag skulle träffa den rätte och att vi dessutom skulle bilda familj. Vi möttes upp på 21:ans fik där vi satt tills de stängde. Han fick mig att skratta och att le men jag mins att jag aldrig vågade visa det för honom. I efterhand har han sagt att "ditt fula leende är det vackraste jag vet". Då skall det observeras att jag i alla år haft världens överbett och ej riktigt vågat visa tänderna då jag ansett att jag haft ett fult lende. Nu ler jag så fort jag får chansen då jag sen förra året tog tag i saken och nu har jag ett leende igen.

   För att göra en lång historia kort så var det så här att en gång i tiden när man hade Lunarstorm så fick jag ett meddelande i gästboken ifrån Jari. Jag brukade inte svara på okändas meddelanden men det var något i hans ansiktsutryck som jag kände igen så vi fortsatte messa, pratade om allt möjligt. Till slut bytte vi msn och efter det telefonnummer. Vi pratade med varandra under ett drygt år men aldrig i telefon bara via text.

   Hur som hellst så var jag uttråkad en dag och vi bestämde oss för en fika, obs utan baktankar. Jag fastnade direkt vilket aldrig har hänt med en kille förut så jag förmodar att "allting sker av en anledning"

   Det roliga i den här lilla historien är att vi tycks ha sprungit på varandra genom åren men jag förmodar att det ej var menat att vi skulle träffats vid just den tidpunkten.

   Han handlade av mig varje dag när jag var kassabiträde på Hemköp vilket vi vet men ingen av oss minns den andres ansikte. Vi spelade innebandy ihop i ett helt år i Assa hallen i Eskilstuna, jag minns hans kusiner och deras namn men inte honom. Första gången vi ens träffades var när jag skulle välja gymnasielinje och åkte till Eskilstuna för att kolla på Industriprogrammet på Parken Zoo, han höll i demonstreringen. Världen är bra liten men ödet hade väl inte planerat att våra vägar skulle mötas.
   Dagen vi träffades på fiket skjutsade han hem mig för att sedan åka till innebandyn som var inställd för ovanlighetens skull. Ni kan ju gissa att även min innebandy var inställd utan att vi visste om att vi spelat ihop.


Träffades i februari v 6 - 2005. Vi brukar säga vecka 6 för varför skall man hänga upp sig på ett datum.
Flyttade ihop den sommaren.
Förlovade oss påsken 2006, i ringarna står endast årtal och ett latinskt citat: "Non mihi, non tibi, sed nobis" vilket betyder "Inte för dig, inte för mig men för oss"
Anledningen till att vi valde att ej ha våra namn i ringarna är helt enkelt för att vi vet väl ändå vad vi heter.
Vi plusade 24 september 2008.
Och beräknad födelse för den lille är 27 maj - 2009.



Kommentarer
Postat av: Fru Evelina

åh vilken berättelse! det är häftigt hur livet kan bli, oftast till det bästa i slutändan =)

hihi skrattade lite när jag läste om vad ni skrev i ringarna... " vi vet väl ändå vad vi heter...", EXAKT så motiverade jag varför jag inte ville att det skulle stå namn i våra vigselringar =)



kram och lycka till med bebisen!

2009-04-15 @ 11:44:50
URL: http://evelinas.blogg.se/
Postat av: Carina

Så söta ni är :) Men det är som du skriver, "allt sker av en anledning". Kul att få höra hur ni träffades :) Jag och Fredrik träffades ett år innan "det" slog till, var nog inte heller rätt i tiden, men så rätt nu :) Kram på er!

2010-04-07 @ 08:29:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0